Abstract: Title: Communication of and around internal performance reports - A study in seven manufacturing companies based in Blekinge. Authors: Marcus Harrysson and Mikael Johansson. Supervisors: Lars Svensson and Carina Svensson, Blekinge Institute of Technology Department: Department of Business Administration. Course: Bachelor thesis in Business Administration, 10 credits Purpose: Our purpose with the bachelor thesis was to investigate if there is a connection between communication of and around internal performance reports and profitability in companies. Method: Our investigation has been made at seven companies in the county of Blekinge by making personal interviews with people in both production and business departments at each of the companies.

Abstract: Title: Communication of and around internal performance reports - A study in seven manufacturing companies based in Blekinge. Authors: Marcus Harrysson and Mikael Johansson. Supervisors: Lars Svensson and Carina Svensson, Blekinge Institute of Technology Department: Department of Business Administration. Course: Bachelor thesis in Business Administration, 10 credits Purpose: Our purpose with the bachelor thesis was to investigate if there is a connection between communication of and around internal performance reports and profitability in companies. Method: Our investigation has been made at seven companies in the county of Blekinge by making personal interviews with people in both production and business departments at each of the companies. Result: We have come to the conclusion that there is a connection between communication of and around internal performance reports and profitability. Sammanfattning Titel: Kommunikation av och runt Interna ekonomiska rapporter ? En studie i sju tillverkande Blekingeföretag. Författare: Marcus Harrysson och Mikael Johansson. Handledare: Lars Svensson och Carina Svensson, Blekinge Tekniska Högskola. Institution: Institutionen för Ekonomi och Management Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan kommunikation av och runt Interna ekonomiska rapporter och lönsamhet. Metod: Vår undersökning har gjorts i sju stycken Blekingeföretag genom personliga intervjuer med representanter för både ekonomi- och produktionsavdelningen på varje företag. Slutsats: Av vår undersökning drar vi slutsatsen att det finns ett samband mellan kommunikation av och runt Interna ekonomiska rapporter och lönsamhet i företag..

Den traditionella redovisningen har sin utgångspunkt i industrisamhället och när vi nu befinner oss i informationssamhället motsvarar inte den redovisningen längre intressenternas efterfrågan på information. Intern kommunikation är av allra största väsentlighet i bolag och i organisationer, om inte den fungerar kan inte välgrundade beslut fattas. Men vad ligger bakom de interna kommunikationssvårigheterna angående den information ekonomiska rapporter ger? Ett av praktikfallen som vi har tagit upp i studien belyser den här problematiken, där ledamöter i ABB:s styrelse inte fick beslutsrelevant information. Inte ens finanschefen fick närvara vid viktiga möten, utan det var endast VD:n som kommunicerade med styrelsen. Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för de faktorer som ligger bakom de kommunikationssvårigheter som finns gällande informationen i de ekonomiska rapporterna. Vi har valt att behandla endast svenska aktiebolag. Vårt förhållningssätt i studien är förståelseorienterat och utgår från litteratur som behandlar kommunikation, organisation och ekonomi.

Denna uppsats handlar om internrevisorer och hur deras rapporter används av styrelsen. Under de senaste åren har många olika företagsskandaler inom näringslivet uppdagats både i Sverige och utomlands. Skandalerna har gjort att en större fokusering har lagts på företagens interna kontroller. Styrelsen är ytterst ansvarig för de interna kontrollerna men det nya regelverket utgår ifrån att ett aktiebolag har en självständig granskningsfunktion, en internrevisionsavdelning. Syftet är att undersöka hur styrelsen ser på internrevisorernas arbete och kunskap och om de anser att internrevisorerna är till någon nytta i styrelsens eget arbete.

Bakgrund:  Bostadsrätten  utgör  en  alltmer  attraktiv  boendeform  och  dess  främsta  syfte  är  att tillgodose dess medlemmar med ett prisvärt boende. Månadsavgifterna från bostadsrättsförenings medlemmar bidrar  till att alla kostnader  täcks upp och därmed är boendekostnaden beroende av hur bostadsrättsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten  i en bostadsrättsförening är förenlig med att verka för medlemmarnas bästa ekonomiska intresse.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en bostadsrättsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus på de faktorer som inverkar på medlemmens boendekostnad.  Metod:  Uppsatsen  är  skriven  med  en  kvalitativ  ansats.  Befintliga  teorier  har  använts  för  att analysera det empiriska material som samlats  in.

Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och användning av måttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvård genom en intervju- och enkätundersökning.  Syftet är att se hur KPP bör implementeras och användas. Slutsatsen är att sjukhusens ledning inte fokuserats på den strategiska och operativa styrningen med hjälp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna användningen. KPP-måttet måste vara tillgängligt för alla nivåer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vården av patienter; goda IT-system är också nödvändiga. Tiden sedan KPP införts har påverkat den interna användningen..

Denna studie undersöker hur investerare på NASDAQ OMX Stockholmsbörsen reagerar på olika typer av finansiella rapporter, närmare bestämt den andra delårsrapporten samt bokslutskommunikén för OMX30. Regler för hur olika finansiella rapporter skall framställas regleras bland annat genom årsredovisningslagen, Stockholmsbörsens noteringsavtal och IAS34. I framställandet av dessa rapporter varierar graden av revisionsinblandning och därmed tillförlitligheten för dessa rapporter. Studien finner inget signifikant resultat för att investerare reagerar olika på rapporter som har varierande grad av revisionsinblandning. Detta kan tolkas som att de regler som etablerats för finansiell delårsrapportering fungerar väl.

SAMMANFATTNING  Titel:Metoder för intern redovisning i medelstora tjänsteföretag Nivå:Kandidatuppsats i ämnet företagsekonomi; Redovisning Författare:Dennis Gyllner & Viktor Sandén Handledare:Stig Sörling Datum:2012 - Januari Syfte:Syftet med studien är att belysa olika metoder som finns tillgängliga för intern redovisning och med utgångspunkt från dessa lyfta fram förslag på den metod som på bästa sätt levererar underlag för den ekonomiska styrningen inom medelstora tjänsteföretag. Metod:Studien bygger på ett hermenuetiskt synsätt och en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av intervjuer och enkäter. Intervjuerna genomfördes på ett semistrukturerat sätt för att ge utrymme åt respondenternas tankar och åsikter. Enkäten utformades med frisvarsfrågor för att locka respondenterna att uttrycka sina åsikter på ett fritt sätt. Resultatet av intervjuerna och enkäten redovisas i empirikapitlet och diskuteras i analysen. Resultat & slutsats:Resultatet av studien visar på att den interna redovisningen blir viktigare desto större ett tjänsteföretag blir. Detta på grund av att företagsledningen behöver ha detaljerade ekonomiska rapporter och dataunderlag till kalkyler för att kunna styra företagets verksamhet på ett bra sätt.  Detta styrks även av tidigare forskning.

CSR är en förkortning för Corporate Social responsibility och innebär kortfattat att företag eftersträvar ansvarstagande genom att arbeta med sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det finns relativt lite forskning kring den interna kommunikationen av CSR-relaterad information i jämförelse med den externa kommunikationen. Samtidigt är den interna kommunikationen av CSR-relaterad information betydelsefull för att den interaktiva kommunikationen, mellan de anställda och konsument ska vara välfungerande. Slutkonsumenter skapar sedan en huvudsaklig uppfattning om ett företag baserat på den utvärdering de gör av företagets totala verksamhet. Företag som arbetar med att kommunicera CSR-relaterad information på ett samordnat sätt genom samtliga kommunikationskanaler kan därmed skapa kundrelaterade konkurrensfördelar på marknaden.

Den nationella trenden är idag att den ekonomiska aktiviteten koncentreras till några få geografiska områden. Dessa representeras i huvudsak av storstadsområdena. Andra regioner som under stora delar av 1900-talet har haft en tillväxt- och befolkningsmässigt positiv utveckling, har under den senare delen av 1900-talet vänt denna till en negativ utveckling. Ett sådant område är Norrbottens län. Uppsatsens syfte är dels att med teorierna som gemensamt bildar den Nya ekonomiska geografin, förklara de fördelar som återfinns för hushåll, konsumenter och företag vid en koncentration av ekonomisk aktivitet.

Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services.Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen.För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer.

Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i små företag och småföretagare har många gånger svårt att förstå informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och använder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre på intuition och fingertoppskänsla. Vi menar att småföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. Syfte: Syftet är att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvändning i små företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i små företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utsträckning ekonomiska månadsrapporter används som beslutsunderlag.

Vi har i vår uppsats undersökt de interna intressenternas betydelse vid varumärkning av en stad. För att utreda vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av en fallstudie där vi studerat Kristianstads profilering. Vi har dragit slutsatserna att de interna intressenterna är avgörande för att en lyckad varumärkning ska kunna äga rum. Vi har identifierat två kristiska faktorer för att få de interna intressenternas stöd, dessa är delaktighet och förankringsarbete..

Rapporten handlar om routing och då med inriktning på interna routingprotokoll i första hand.Studien är gjord med inriktning mot operatörernas nät, där det först finns en teoridel som beskriver det olika teknologierna och protokollen.Sedan diskuteras hur det ser ut ifrån operatörernas sida och avslutas med en slutsats hur det ser ut i verkligheten idag...

Bakgrund: Forskningen kring hur företag använder ekonomisk information för att styra verksamheten har till största delen varit inriktad på stora företag. Kunskapen kring hur småföretag praktiskt arbetar med ekonomisk information och hur viktigt de anser det vara med ekonomistyrning är relativt begränsad och behovet av ytterligare kunskap är stort. Syfte: Beskriva och förklara hur ekonomisystem är utformade, hur de används samt hur ekonomisk information värderas som beslutsunderlag i småföretag med mindre än 20 anställda. Genomförande: Empiriska data har samlats in genom en enkätstudie. Enkäten riktades till 350 tillverknings-, tjänste- och handelsföretag med 5-19 anställda i Östergötland.